Minnesteckning 1955 Norstedts förlag, Stockholm; 295 s. Svenska Akademiens minnesteckningar

Ur kritiken:

”Dödsrysningens behag är hela bokens ledmotiv. Det behandlas med vördnad och värdighet men bakom fina ord och majestätiskt svepande kadenser göms en diabolisk respektlöshet. […] Bakom den oklanderliga fasaden upptäcker Malmberg en rad farliga hemligheter. Med elegant blandning av anspråkslöshet och anspråksfullhet avsäger han sig vetenskapsmannens bevisskyldighet. Han har en ’vision’, han litar på sin intuitions förmåga att läsa dikter som ofrivilliga bikter. Han anar och gissar, leker sig till ett raffinerat dekadentporträtt av stackars Edvard. […] Alla dessa beviskedjor är högst lättsinnigt bundna. Som vetenskapsman borde jag säga till Malmberg: fy skäms, det här är skoj. I stället måste jag säga, skamsen på den exakta vetenskapens vägnar: det är alldeles rätt. Metoden är tokig, men resultatet är riktigt. […] Han har stil, där han promenerar bland morbida orchidéer. Han är oförskämt vital i sin dödskult. Och han är rolig.
     Han har gjort de odödligas akademi en stor tjänst med sin bok om en poet som inte blev odödlig.”
     Victor Svanberg, Till nutidens lov. Essayer (1956)



DAGSPRESSRECENSIONER

Victor Svanberg, Till nutidens lov. Essayer (1956)¹


¹ Först publicerad i dagspressen.