Du Faidon och ni andra, en härfågel klingar
aldrig för saknad, för ve och hunger,
— aldrig för frostiga bördan på vintriga vingar,
och svanen sörjer ej, när han klagosjunger.
I klagosången
bo sommarekon av böljegången,
är doften av ängar —
ja, blotta ordet klagan har silversträngar.
Ur Lek med belysningar (1953)
All text på hemsidan förutom citaten är copyright ©
Oskar Lidåker 1999-2005
Uppdaterad 19.10.2005