30.3.2009 kl. 00.41

Kristall

Min längtan är en vas av klar kristall,
där i ett kyligt silverstilla vatten
en sjunken blomma skådar hän mot natten,
som tätnar djupblå, stjärnströdd, hög och kall.

Där ute i en lustträdgård rabatten
ger hennes systrar del av livets svall,
av gyllne frömjölsstoft i smeksamt fall
nattfjärilsvingen strör den ljuva skatten.

I kvällens stillhet hennes systrar tala
om vindens viskning och vad solen gav.
Men blomman, sjunken i kristallens svala,

ser högt och fjärran. Vet ej jorden av.
Hon drömmer saligt, vit, till skälvning frusen,
om rymdens blommor blott. De tysta ljusen.

― Sigurd Agrell, Valda dikter, 1931



Kommentera gärna!